Krafttag för att rekrytera läkare i Raseborg - Täsmätoimia lääkäreiden rekrytointiin Raaseporissa
Den långvariga läkarbrist som pinat Raseborg de senaste åren har nu blivit akut. Läget är alarmerande: av 13 läkartjänster kommer endast fyra och en halv tjänst (plus två distansläkartjänster) att vara bemannade från början av oktober. Staden har gått ut med att alla läkartjänster koncentreras till Ekenäs hälsocentral i oktober och november. Patienter kan komma att sändas till Lojo för hälsocentralvård på grund av den decimerade kapaciteten i Raseborg.
Övergången till välfärdsområdet från och med år 2023 serverar tyvärr inga automatiska lösningar på läkarbristen. Raseborg är inte den enda kommunen i området som tampas med svårigheter att rekrytera läkare. Därför behövs det nu framförhållning och krafttag för att lyckas med läkarrekryteringen. Åtgärder för att rekrytera läkare måste vidtas för att kunna trygga de tjänster som raseborgarna och övriga invånare i Västra Nyland har rätt till.
Även om läkarbristen i primärhälsovården är ett nationellt problem (se Tove Wides kommentar, VN nätartikel 16.9), finns det lösningar att finna på lokal nivå. Med sin tvåspråkiga profil och relativt nära läge till huvudstadsregionen skulle Raseborg ha potential att locka bland annat unga tvåspråkiga läkare. Då man undersökt vad som får unga läkare att rekommendera en arbetsplats till sina kolleger har de viktigaste faktorerna visat sig vara att arbetet i sin helhet inte är för belastande, att det regelbundet ordnas fortbildning och att man får stöd av mer erfarna läkare (Finlands Läkartidning, 36/2021). Ett annat dragplåster är flexibelt arbete, bland annat möjlighet till distansarbete, samt möjligheter att inverka på arbetsuppgifterna.
Ifall läkarbristen inte åtgärdas kommer patienter tvingas vänta orimligt länge på att få vård på offentliga sidan. De patienter som inte har ekonomisk möjlighet att anlita privat sjukvård är särskilt utsatta. Också läkare och vårdpersonal kan välja att ta anställning hos privata aktörer då hälsocentralsarbetet är alltför belastande och personalstyrkan otillräcklig.
Nu gäller det att bryta den onda cirkeln. Hälsocentralerna inom Västra Nylands välfärdsområde bör satsa på att profilera sig som goda arbetsgivare som erbjuder stöd åt nya läkare och flexibilitet i arbetet. I slutändan handlar det om att trygga rätten till fungerande vård för invånarna i Raseborg och resten av Västra Nyland.
Insändare i Västra Nyland 20.9.2022
Karin Cederlöf
Fullmäktigeledamot i Västra Nylands välfärdsområde, SFP
Täsmätoimia lääkäreiden rekrytointiin Raaseporissa
Mielipidekirjoitus Etelä-Uusimaassa 21.9.2022
Raaseporia jo vuosia piinannut lääkäripula on kärjistynyt. Tilanne on hälyttävä: 13 lääkärin virasta vain neljä ja puoli virkaa (kahden etälääkärin ohella) on täytettynä lokakuusta alkaen. Kaupunki on ilmoittanut, että kaikki lääkäripalvelut joudutaan keskittämään Tammisaaren terveyskeskukseen loka-marraskuussa. Potilaita saatetaan lähettää Lohjan terveyskeskukseen hoidettavaksi Raaseporin surkean tilanteen vuoksi.
Vuonna 2023 toimintansa aloittava Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue ei valitettavasti tarjoa automaattisia ratkaisuja terveyskeskusten lääkäripulaan. Raasepori ei myöskään ole alueen ainoa kunta, jolla on vaikeuksia lääkäreiden palkkaamisessa. Lääkäreiden rekrytoinnin onnistuminen edellyttää pikaisia ja ennakoivia toimia kunnilta sekä hyvinvointialueelta. Toimiin on ryhdyttävä, jotta voidaan turvata palvelut, joihin raaseporilaisilla ja muilla alueen asukkailla on oikeus.
Vaikka perusterveydenhuollon lääkäripula on valtakunnallinen ongelma (ks. Tove Widen kommentti, Etelä-Uusimaa 18.9.), kysymys on ratkaistavissa paikallistasolla. Kaksikielisellä profiilillaan ja läheisellä sijainnillaan suhteessa pääkaupunkiseutuun Raaseporilla olisi edellytyksiä houkutella muun muassa nuoria kaksikielisiä lääkäreitä terveyskeskuksiin.
Tutkittaessa sitä, mikä saa nuoret lääkärit suosittelemaan työpaikkaa kollegoilleen, tärkeimpinä tekijöinä on noussut esiin, että työ ei kokonaisuutena ole liian kuormittavaa, että koulutusta järjestetään säännöllisesti ja että nuorella lääkärillä on mahdollisuus saada tukea kokeneemmilta lääkäreiltä (Suomen Lääkärilehti, 36/2021). Toinen vetovoimatekijä on työn joustavuus, mukaan lukien mahdollisuus etätyöhön sekä mahdollisuus vaikuttaa omiin työtehtäviin.
Nyt on aika katkaista noidankehä. Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueen terveyskeskusten tulee profiloitua hyvinä työnantajina, jotka tarjoavat tukea uusille lääkäreille ja joustavuutta työssä. Viime kädessä kyse on siitä, että voimme turvata Raaseporin ja muun Länsi-Uudenmaan asukkaiden oikeuden hyvään hoitoon.
Karin Cederlöf
Aluevaltuutettu Länsi-Uudellamaalla, RKP
