En egen läkare är ingen utopi

Insändare i Hufvudstadsbladet 1.12.2021

"En egen läkare är idealet" konstaterar arkiater Risto Pelkonen (HBL 20.11). Tyvärr är vi långt ifrån det i dagens läge: på hälsostationen träffar patienterna sällan samma läkare två gånger. Mottagningstiden är begränsad och alltför mycket tid kan gå åt till att patienten repeterar samma historia vid varje läkarbesök. Systemet är ineffektivt och försämrar vården.

På många håll i Finland hade man tidigare egenläkarsystem. Många kommuner frångick systemet på grund av läkarbrist och för att läkarna hade svårt att hinna sköta alla de invånare som tilldelats dem. I grunden är systemet ändå bra: ett egenläkarsystem ger kontinuitet och en möjlighet för läkare och patient att bygga upp ett långvarigt vårdförhållande. Också pandemin har påvisat fördelar med egenläkarsystemet: enligt HUS diagnostikchef Lasse Lehtonen kunde coronavaccinationerna ha fått mer genomslagskraft om patienterna hade fått råd av en bekant läkare att ta vaccinet.

Realiteten på många hälsocentraler just nu är katastrofal. Köerna är långa, uppringningsservicen fungerar inte, sjukdomar blir obehandlade. Då social- och hälsovårdsreformen verkställs måste vi se över primärvården från grunden. Betydelsen av att patienten erbjuds vård av bekanta läkare och sjukskötare måste beaktas: mer kontinuitet gör vården bättre och mer effektiv. Också köerna kunde avkortas med en tydlig ansvarsfördelning av patienter.

En grundläggande förutsättning för ett fungerande egenläkarsystem är att det finns tillräckligt med långvariga läkare på hälsostationerna. Det innebär inte att vi behöver utbilda fler läkare, utan däremot locka fler läkare till hälsocentralerna och få dem att stanna där. Egenläkarsystemet kommer alltså inte att kunna införas genom ett trollslag, men det är ändå ingen utopi. Med tillräckliga resurser kan egenläkarsystemet vara lösningen på många problem vid hälsostationerna.

Karin Cederlöf, stadsfullmäktigeledamot (SFP), Esbo